En svensk laxplanka sitter fint i väntan på att underbara Johanna skall entra London med sin fantastiska närvaro. Spenderade gårdagen med fyra timmar på en salong i Soho, som förvandlade en ganska ljushårig Lisa till en ack så mycket mörkare varelse. 

Dagens tankeställare: Min broder befinner sig Indien & har startat företag med volontärarbete för pinnlekande skolbarn. Jag befinner mig i London, och volontärarbetar för mig själv, och ingen annan. Samtidigt som jag spenderar alldeles för mycket pengar på Mr. Gin & Fru Tonic. Great. Jag kommer garanterat inte komma in hos polarna innanför Pärleporten. 

Mina vänner är de bästa av vänner. Jag saknar även mina bästa av vänner. Efter några glas vin, saknas de än mer. Men från och med Måndag, har jag besök av fina personer från Sverige och diverse andra ställen av Europa. Woop woop, säger jag likt en sextonåring på sin första utlandsresa. 

Det bådar höst i London och London har gjort mig. Faktumet att jag sitter och dricker lemon&ginger-thé istället för kaffe är en förändring i sig. Tid har det däremot inte vart speciellt givmilt med. Nu är det shopping i city som gäller. Tjing. 

Nästa Lördag är det besök på http://www.pineapple.uk.com/, där det skall testas Pole dancing med Sara, Becky, Ceara & Carma! Kan ju gå precis hur som helst. 

Jag är så dålig. Fruktansvärt. Dagen innehöll 1 timmars intensivt slit. Dessvärre inte lika många timmar uppdatering för mina nära och kära.

Fick en promotion idag. Bar supervisor. Kan bli spännande detta lilla äventyr. Men jag blev glad, tackade och tog emot & börjar min nya position på Måndag. Tack Limestreet. 

Dagens fail till konversation:

Lisa: Jag som alltid tyckt att jag och Paul McCartney skulle göra ett bra par..

Jade: Vem är Paul McCartney?

Lisa: Paul, från The Beatles?

Jade: Vad är The Beatles? 

Där någonstans vände jag på klacken, tappade intresset för denna mänskliga varelse och gick och hittade på något att göra, som var mer värt i livet. Jag gick till köket och åt bröd med majonäs. 

Besvikelsebesked Numero Uno. Jag rökte i Lördags. Jag var tvungen att gå ut med detta, mestadels för mamma & pappa's skull. Höll upp i 1 år & två månader. Jag ska inte börja igen. Jag ville bara testa hur det kändes. .. och jag var på topp och hittade en livskamrat vars namn var Mojito. I blame it on him. 

Lång slutartid i London

Att månadens mobilräkning hamnade på 1600 kronor får en att fundera på det faktum att, är det någon som någonsin sagt något vackert om Tre? Njaaaeee, säger jag då i falsett. Skickar man räkningar på 1600 riksdaler till folk, blir man sådär omtyckt i slutändan. Arga och destruktiva tankar ägnar jag er på Tre. Förutom mobilräkningen, går allt annat bra. På Lördag vankas det p-fest & de flesta vet att Svenska Lexikons synonym till personalfest är "Kaotiskt". Jo tack, ja visst, bugar & bockar för sjukhusförsäkringen utomlands när alla kockar redan nämnt att deras offer är ingen mindre än, moi. Men, vem behöver sjukhusförsäkring och behärskning? Alla vet ju att Dumbo lärde sig flyga på fyllan.. 

Faktumet att jag fortfarande sitter på jobbet, i köket, efter jag har slutat skrämmer mig. Men fenomenet "kockar" är ju trevliga varelser och förtjänar lite kvalitétstid á la Lisa Ode. Klockan nio slutar dock Jill och då blir det nog en drink på The Slug, innan min hemfärd och kvällsfilm. Nu ska jag göra det jag gör bäst. Socialisera. Men, en får ju bjuda på ett par långtidsfotografier från cafét Fika, på Brick Lane. Var´se. 

Förbannad är bara förnamnet. Alla mina jackor har blivit slängda. Jag vet inte om jag ska skratta, gråta eller bara fortsätta i min paralyserade förvånade sinnesstämning. Jag hade lagd de alla underbara jackorna, i källaren på Sara's jobb. Då tyckte Sara's chef att det var lägligt att slänga hela påsen de låg i, för att "hon var stressad", som hon uttryckte det. Jävligt nödvändigt tycker en annan! Detta betyder kyla, nu när hösten hälsat på med sina nordöstan-vindar! Se upp Trygg Hansa, ni kommer få se på jobb. Jag ska få tillbaka varenda penning. 

Förbereder mig för en lugn kväll, med film. Japp!

Söndagsmarknad på Brick Lane. Det är kärlek. Ska ta en promenad och knäppa några analoga bilder, medan jag väntar på att Ellika ska sluta jobbet. Jag har både hunnit ta ett bad, fixa ögonbryna, vaxa benen och haft lite mystid med Nancy idag, och klockan är bara fem. Jösses, en blir ju änna stolt över sä'själv!

Nåväl, proletärer och rikemansbarn! Vi skålar ännu en gång för fattigdomen, tar en inandning och njuter lite mer, och än lite mer intensivt! Peace! 

Spenderade denna kväll med Ellika runt om i Shoreditch. Hittade en ny bar som jag fattade tycke om, som vi ska till imorgon kväll över en drink. Lite Fish 'n Chips utan fish och lite kvalitétstid utan någon som helst  egentlig kvalité. Där är vi. Just detta blogginlägg "makes no sense", vilket för övrigt är en fras jag skulle vilja kunna direktöversätta till svenska. Vilket jag inte kan. Där är en bristning i livet. Men ett är lika med noll i andra fall, så varför inte detta likaså? Tröttheten tar över & det sammanhängande i mitt skrivande tynar bort. Ännu en bra kväll i London. Jag stortrivs. 

Sitter och dricker thé på ett mysigt cafe på Brick Lane med några av medlemmarna i The Swedish Mafia. Thé från mellanöstern i all ära! Ska snart kila och träffa Edward, en killkompis från jobbet tillsammans med Ellika. Men först, gå förbi salongen på Bethnal Green Road och boka vaxning. Japp, vart jag mig i världen vänder, står brasse-vaxningen i Guds händer. 

Dagens glädje: Snart börjar besöken komma från Sverige. Med startskottet denna helgen. Pang & poff! 

Some pics from the week. 

Vet ni varför jag inte kan blogga nu? För ölen blir varm ute i baren, japp! Men lite bilder blir det allt sådär på fredagskvällen.. 

Jobbade över igår och fick därmed börja en timme senare idag. Ändå sitter man här på jobbet. Ack & ve. Köpte en bukett fula rosor på väg till jobbet också, till min manager Magda som fyller gammal idag. Ikväll kan det bli ett litet besök i Mayfair med henne, mycket mer än möjligt, jadå! Något som precis slog mig, är att jag sitter och lyssnar på Black & Yellow. Kan min gangsternivå bli mycket högre? Tror inte det va..

Dagens notering: Jag måste verkligen klippa mig. Ser ut som en blandning av Ronja Rövardotter och Rapunzel. 

Now, I gotta run! 

working overtime.

Min underbara kompaktkamera har bråkat med mig de senaste dagarna, vilket resulterar i än ännu sämre bilduppdatering på bloggen. Nu har jag suttit inne och surfat på diverse forum, och hittat lösningen. Teknik-Lisa har nu raderat papperskorgen på datorn, och allt funkar som det ska. Ikväll fyller fina Ellika år,  så kan bli en middag med tjejerna i Camden.

Gårdagens konversation med familjen: 

• Lisa till Mamma's Facebook: 
  "jag kommer vara själv på jul.
• ska sitta själv med en liten julgran, och kasta julgranskulor i väggen

  "

Pappa till min Facebook:

"säg inte så till mamman. Hon börjar gråta. Annars vet du ju vart vi bor." 

Le pictures från den gångna veckan. 

Det närmar sig finbesök, personalfest & uppstyrning av liv. Då jag inte fått mitt bankkonto än, ligger tre checkar på bordet i lägenheten, och ser lagom inbjudande ut. Vad gör det med pengar, om de ändå bara ligger som A4-papper på bordet och irriterar än över den snygga jackan jag inte kan köpa. Skål för fattigdomen. 

Gårdagen skulle bjuda på en mysig tjejkväll, med lite vin på Brick Lane. Karaktär och självkontroll? - Sa'ru sa'ru?, som Kenny Starfighter så klyftigt skulle uttryckt det. Det slutade med något helt annat, någon helt annanstans, i ett klubb far, far away. Gårdagens snilledrag: Varför beställa enstaka drinkar när man kan beställa drink-kannor? - Två kannor Mojito, ja tack! 

Some people just need a high-five. 

In the face. 

With a chair.

Just i detta nu: Kaneldrink på Brick Lane.   

Kvällssplaner: Möta Le Swedish House Mafia på Pipeline, för avslut på Sky Lounge.   

Ph: Ed, jag & Emily.

Frågan är om jag kommer, hemskt nog, bli potatismos, fågelbajs och pannkaka, framför något fordon här i dagarna. Jag har försökt lära mig ordningen, "titta höger - titta vänster." Av någon anledning resulterar det ändå i "titta höger - titta höger", eller den svenska varianten, "titta vänster - titta höger". Så förut när jag promenerade rakt ut i vägen, nynnandes och nöjd, hamnade jag i ett "titta höger - titta höger"-mode. Jag hör ett mansskrik bakom mig. En kille blir förbannad för att jag håller på att gå ut i vägen och bli påkörd.

- Good luck surviving the night, kläcker han ur sig som grädden på moset. Den jäkeln. Find the source of your frustration young man. För det är då inte den tös som var nära på att knacka på pärleporten och joina Gandhi, Michael Jackson & Steve Jobs iallafall!

Fördel #1 med att jobba på restaurang i fint område: När folk beställer in x antal flaskor vitt vin, 58 pund/flaska, så lämnar de gärna efter sig en hel sådan, som Lisa & Sara är snabba på att paxa, och sedan börjar sörpla i sig lite smågalet på kvällskvisten. Det är ungefär där vi befinner oss i livet just nu. Leva på andra, lika med, deluxa på andra? Nåväl, balanserar fancy-heten, med en Peroni, som drar ner oss på normal nivå igen. Man mår, det gör man. 

Då ska jag skriva in i min kalender att 1-4 November får jag besök av Becky, Tara, Lucy & Johanna! Ett stort leende skänker jag er läsare nu, här bakom datorn. Varsågoda. 

Bild från kära Ekholmsgatan i min alltför snygga jeansjacka, som jag inte använd här i London ännu, eftersom graderna har legat mellan 25-28 de senaste dagarna (!)